Bildning och utbildning går att förena!
En av folkhögskolans viktiga uppgifter är att ge matnyttiga kunskaper för fortsatta studier eller arbetsliv. Men det ska ske på ett sådant sätt, att när kunskaperna växer, så växer också människan. På folkhögskolan kan man upptäcka sig själv och sina möjligheter, skaffa sig redskap för att påverka sitt liv och sitt samhälle. Studierna i mer traditionella skolämnen får gå hand i hand med ett friare kunskapssökande. På många av de folkhögskolor som har folkrörelser och organisationer som huvudmän sker denna allmänna medborgarutbildning i en miljö, där rörelsernas ideologiska mål och verksamhetsformer diskuteras och utvecklas. Det innebär en möjlighet till engagemang och påverkan i för samhället viktiga demokratifrågor. Folkhögskolans vuxenutbildningsroll innebär bl a att många får en andra chans i vuxen ålder genom folkhögskolan. För dem är folkhögskolans formella meritvärde ofta av stor betydelse. Att få ett nytt intyg på sina kunskaper kan kompensera för det man missade i sin tidigare skolgång. Många som nu går på folkhögskola har folkskola, grundskola eller avbrutna gymnasiestudier bakom sig. På folkhögskolan vaknar studieintresset, självförtroendet stärks och så kan en grund för vidare utbildning läggas. Folkhögskolan kan ge behörighet till högskolestudier. Avvägningen mellan behörighetsgivande kurser och kurser med ett friare innehåll ser olika ut på olika skolor. Det kan också handla om yrkesinriktade kurser på eftergymnasial nivå, ibland i direkt samverkan med högskolor och universitet, om kurser med språk- och Europaprofil eller folkrörelseinriktade ledarutbildningar. Med andra ord svarar folkhögskolan för en bred vuxenutbildning på alla nivåer ochinom snart sagt alla ämnesområden. Om än i skilda former och kompositioner kommer ändå grundtanken till uttryck på varje skola: att bildning och utbildning går att förena!