Allmänt om världsarvet:

Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ettalldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. När de en gång kommit med på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras de skydd och vård för all framtid. Sverige har tretton världsarv.

Det finns all anledning att vara stolt över våra gemensamma världsarv, men också anledning till oro. Många av dem hotas av förstörelse och förfall. Därför har världsarvslistan inrättats. Den grundar sig på FN-organet Unescos konvention till skydd för världens natur- och kulturarv,
som antogs 1972. Sverige undertecknade konventionen 1984 och har därmed - bland mer än 160 andra nationer - frivilligt åtagit sig att skydda de egna världsarven för all framtid, samt att stödja andra länder i deras ansträngningar för att ta hand om sina.

För att ett minne ska upptas på listan måste det uppfylla en rad kriterier. Ett kulturobjekt ska exempelvis vara ett mästerverk skapat av människan, ett arkitektoniskt stilbildande byggnadsverk, en miljö med anknytning till idéer eller trosföreställningar av universell betydelse eller ett framstående exempel på traditionell livsföring som är representativ för en viss kultur. Ett naturobjekt kan exemplifiera viktiga utvecklingssteg i jordens historia, representera pågående ekologiska eller biologiska processer, vara ett landskap med exceptionella skönhetsvärden eller en hemvist för utrotningshotade djurarter.

Världsarvslistan blir allt längre och omfattar nu drygt 750 objekt.
Drottningholms slottsanläggning blev 1991 Sveriges första världsarv.Sammanlagt fjorton svenska kultur- och naturobjekt har förts upp på listan.
/källa Riksantikvarieämbetet